1930-1950: Betald semester och kollektivavtal

I USA pågår den stora depressionen och i Tyskland förbjuder Adolf Hitler fackföreningar, men i Sverige vinner facket mark och medlemmar.

1938 får Sverige sin första semesterlag. Den ger alla arbetare rätt till två veckors betald ledighet. Många använder tiden till att utbilda sig i fackliga kunskaper. 

Viktor von Zeipel, förbundets första ombudsman, har insett att man behöver samarbeta med andra organisationer för att nå ökad slagkraft. Han tar därför initiativ till en gemensam facklig centralorganisation. Grunden är med det lagd för dagens TCO. 

Ombudsmannen går mot nya segrar när lagen om förenings- och förhandlingsrätt träder i kraft 1937. Lagen ger förbundet den efterlängtade rätten att förhandla om medlemmarnas anställningsvillkor. En stor dag för Viktor von Zeipel som i över 15 år kämpat för förhandlingsrätten.

1933 tjänar 80 procent av medlemskåren mindre än de minimilöner som förbundet krävt. 96 procent av de kvinnliga bankanställda tjänar under miniminivån fastän de varit anställda länge. Men strejk är inte något att tänka på. Pengarna finns inte. 

1939 har förbundet närmare 6000 medlemmar, varav en fjärdedel är kvinnor. Äntligen kan de gifta sig och bilda familj utan att förlora jobbet. Samma år driver facket nämligen igenom en ny lag som förbjuder att kvinnliga banktjänstemän får sparken för att de gifter sig eller skaffar barn. Glädjen till det nya steget är stor efter att många kvinnor har varit förlovade i över 19 år. 

Första kollektivavtalet för hela affärsbanksområdet undertecknas 1947 efter hot om strejk. Året efter har i princip alla förbundets verksamhetsområden kollektivavtal som förbättrar anställningsvillkoren.