1950-1990: Kvinnolöner och sexdagarsvecka slopas

Bort med kvinnolöner och jobb på lördagar och in med femdagarsvecka och kreditkort av plast. Under den här tiden inträffar även den första stora bankstrejken som pågår i tre dagar.

Från 1950-talet och framåt händer mycket med sättet vi betalar på. 1959 startar Bankgirot som är en helt ny form för att sända och ta emot pengar. Samtidigt introduceras checkar och kreditkort som betalningsalternativ. 1967 öppnas den första bankautomaten av Uppsala Sparbank. 1985 startar en av de första telefonbankerna. 

1962 är bankkvinnornas slutlön två tredjedelar av mannens. Männen ses som familjeförsörjare och får lönetillägg för varje barn. Nu slopas de så kallade kvinnolönetarifferna men än fortsätter kampen för lika lön oavsett kön. 

Lars-Inge Svartenbrandt är känd för otaliga bankrån som han genomför under 1970-talet. 1962 döms han till fängelse första gången. Det blir dock inte den sista. 

Den kändaste av Sveriges bankrånare är dock en annan, nämligen Clark Olofsson. 1966 rymmer han för första gången från ett fängelsestraff. 1973 är han inblandad i Norrmalmstorgsdramat. 

1966 driver förbundet igenom rätten att vara ledig på lördagar och femdagarsveckan så som vi känner den idag är ett faktum. 

Den första stora bankstrejken bryter ut 1981 och pågår i tre dagar. Den leder till ett nytt, tvåårigt bankavtal med höjda löner.  

1986 vill arbetsgivarna ändra arbetstidsavtalet så att det blir möjligt att hålla öppet fram till klockan 20. Förbundet förklarar att förhandlingar om arbetstidsavtalet inte kommer att göras förrän medlemmarna fått ge sin mening. Debatten blir livlig och upprörd.