Finansmodellen – ett avtal som sticker ut

I dag omfattas omkring 90 procent av alla anställda i Sverige av ett kollektivavtal. Partsmodellen, som innebär att fackförbund och arbetsgivarorganisationer ansvarar för löner och arbetsvillkor, har starkt stöd i Sverige – en färsk undersökning från TCO visar att 84 procent av svenskarna tycker att det viktigt att fack och arbetsgivare gemensamt sätter villkoren på arbetsmarknaden.

Eftersom kollektivavtalen skräddarsys för respektive tillämpningsområde kan de se väldigt olika ut. Men finansbranschens modell sticker ut lite extra. 2015 valde Finansförbundet och Bankinstitutens arbetsgivareorganisation, BAO, nämligen att teckna ett kollektivavtal utan slutdatum. Upplägget skiljer sig markant från hur det brukar se ut, med omförhandling vartannat eller var tredje år.

Ett decennium med Finansmodellen

10 år senare är tillsvidareavtalet fortfarande i bruk – uppdaterat och förbättrat, men ändå i grunden samma.

– Jag har aldrig varit involverad i medling mellan parterna, så det är uppenbart att de är duktiga på att klara av intresseavvägningen själva, säger Irene Wennemo som är generaldirektör på Medlingsinstitutet, myndigheten som ansvarar för medling i arbetstvister och en väl fungerande lönebildning.

Irene Wennemo, generaldirektör på Medlingsinstitutet.

Irene Wennemo tillägger att fackförbund alltid har möjlighet att välja en annan modell.

– Och det vet ju arbetsgivaren om, man ger inte upp sina stridsvapen som facklig organisation för att man väljer den här typen av avtal, säger hon och fortsätter:

– Staten har egentligen inga åsikter om hur parterna reglerar villkoren, man kan göra på olika sätt. Men det är klart att vi uppskattar att man klarar av att lösa sina egna konflikter och intresseavvägningar. Mycket handlar om att hitta en lösning som både arbetsgivare och arbetstagare tycker att de kan leva med.

Kontinuitet och förutsägbarhet inför framtiden

Finansbranschens tillsvidareavtal innehåller flera unika fördelar och förväntas ge god löneutveckling för alla över tid. Avtalet är decentraliserat i sin utformning, vilket innebär att de fackliga företrädarna och arbetsgivarna har stor frihet att själva anpassa och precisera avtalsvillkoren utifrån lokala förutsättningar.

Detta ställer krav på parterna att kontinuerligt jobba med sin samverkan och med avtalsfrågorna, poängterar Ola Lo Olsson, Head of Union Relations and Labor Law på SEB.

– Tidigare fick man ju det lite gratis när avtalet löpte ut efter två eller tre år. Men jag föredrar det här upplägget och ser att fördelarna med råge överväger utmaningarna. Med tillsvidareavtalet får du en kontinuitet och en förutsägbarhet inför framtiden, och man slipper ryckigheten som uppstår när man måste mobilisera inför en avtalsrörelse, säger han.

Ola Lo Olsson, Head of Union Relations and Labor Law på SEB.

När Ola Lo Olsson tillträdde sin tjänst 2019 valde han att initiera ett omtag kring samarbetet med Finansförbundet. De ansvariga satte sig ner och pratade – hur skulle det framtida samarbetet skulle se ut? Vad ville parterna att relationen skulle präglas av? Sakta men säkert växte tillit och respekt fram, och detta slog rot längre ner i organisationen.

– Tidigare tenderade vi att träffas mest när vi hade skarpa situationer att hantera. Nyckeln för oss, och det tror jag att mina vänner på Finansförbundet också ställer upp på, är att träffas även när vi inte har konkreta sakfrågor att diskutera. Lägger vi tid på att gemensamt identifiera vad vi vill uppnå tillsammans blir det väldigt mycket lättare att träffas när man har tuffa frågor på agendan, säger Ola Lo Olsson och fortsätter:

– Numera är jag sällan involverad i förhandlingar och tvister personligen, det löser sig på lokal nivå inom affärsområdena. Det är en stor skillnad mot hur det var innan omtaget. Då eskalerades många frågor till mig som förhandlingschef och vi fick lyfta många frågor till BAO och Finansförbundet centralt.

Nu har SEB alltså hittat former för att lösa frågor internt. Antalet förhandlingar där parterna är oeniga har dessutom minskat rejält.

– I stället jobbar vi mer proaktivt och lösningsorienterat tillsammans. Men samarbetet med facket är som vilken relation som helst, den behöver vårdas och underhållas för att hålla.

Utmaning framåt: Fler förtroendevalda behövs

För att åstadkomma samarbete likt det på SEB behövs förtroendevalda som är villiga att investera tid och engagemang. Här har fackföreningarna en stor utmaning, menar Patrik Vulkan, universitetslektor i sociologi vid Göteborgs universitet och forskare inom arbetsliv- och arbetsmarknadsfrågor.

– Den fackliga organisationsgraden har sjunkit i Sverige, men det finns en stor skillnad mellan arbetare och tjänstemän. Det stora tappet har skett på arbetarsidan, så tjänstemannafacken är faktiskt starkast i dag. Andelen förtroendevalda är dock lägre bland tjänstemannafacken och det kan skapa problem, säger Patrik Vulkan.

Patrik Vulkan, universitetslektor i sociologi vid Göteborgs universitet och forskare inom arbetsliv- och arbetsmarknadsfrågor.

År 2000 var 11 procent av Finansförbundets medlemmar förtroendevalda. 2023 var samma siffra 6 procent. Patrik Vulkan pekar på risken för demokratiunderskott – med få engagerade blir den demokratiska förankringen sämre. Kanske finns förklaringen i forskningen, som visar att många förtroendevalda känner tidsbrist och en känsla av ensamhet. Vissa upplever att det fackliga arbetet har blivit svårare eftersom arbetsbelastningen har blivit högre.

– Jobbar man på en arbetsplats med en teambaserad struktur är risken att man upplever att tiden som läggs på fackliga arbetsuppgifter gör att man sinkar teamet. Det kan bli en lojalitetskonflikt. Detta bör adresseras genom en tydligare förståelse för vikten av det fackliga arbetet, säger Patrik Vulkan.

Förståelsen kommer nödvändigtvis inte automatiskt inom branscher som inte har samma fackliga historia och upparbetade traditioner som inom exempelvis industrisektorn. Tjänstemannafacken måste jobba mer aktivt, menar Patrik Vulkan.

– En intressant undersökning som gjordes för ett par år sedan visade att en väldigt vanlig anledning till att personer inte blir förtroendevalda är att de inte har blivit tillfrågade. De skulle kunna tänka sig att bli det, men det är ingen som har frågat dem. Det gör med andra ord stor skillnad om det finns en annan facklig representant som faktiskt går runt och snackar på arbetsplatsen och kan fånga upp intresse, säger Patrik Vulkan.

”En strategiskt viktig fråga för oss”

Det fackliga engagemanget är en nyckel för att få Finansmodellen att fungera väl. Finns detta, finns också alla möjligheter för ett nära och konstruktivt partssamarbete. På SEB har tillsvidareavtalet och den friare formen av fackligt arbete blivit större än ”bara” kollektivavtal.

– Vi har ju lokala avtal på SEB som fungerar som verktyg för att säkerställa att vi har bra villkor för våra medarbetare och tydliga spelregler för vad som gäller. Samverkan med Finansförbundet är en integrerad del i hur SEB bedriver verksamhet. Det är en strategiskt viktig fråga för oss, konstaterar Ola Lo Olsson.

Text: Alice Lindén