Den organiserade brottsligheten är mer påtaglig än någonsin 2025. Skjutningarna ekar över hela Sverige och under januari detonerade över trettio sprängningar bara i Stockholm. Det kretsar ofta kring personliga meningsskiljaktigheter och pengar – brottsvinster som ökar lavinartat med miljarder varje år när de hittar sin väg in i det finansiella systemet.  
 
Men den våldsamma utvecklingen verkar inte ha dämpat suget efter dokumentära skildringar av kriminella handlingar. I förra årets uppmärksammade Netflix-film Helikopterrånet skildras rånarnas minutiösa planering, adrenalinfyllda ögonblick och desperata beslut. Som tittare är det lätt att dras med i den nervkittlande spänningen och imponeras. 
 
Amir Rostami, debattör, författare och nytillträdd professor i kriminologi vid Södertörns högskola, ser det som en naturlig följd av vad som väcker vår fascination. 
 
– Brott, sex, droger och våld väcker alltid känslor och engagemang. Vi kanske både fascineras och förfäras men framförallt göder vi dessa råa skildringar genom att lyssna, titta och följa. Det är en spännande dynamik i sig att vi fascineras av dem som lyckas lura systemet, säger Amir Rostami. 

Den finansiella brottsligheten tar nya vägar

Han menar att begreppet “social banditry”, en slags brottslighet som är en form av socialt motstånd som innebär beteenden som enligt lag är olagliga men som ändå har ett visst stöd, även existerar i modern tid i vår svenska kontext.  

– Gängen har också flyttat sin närvaro från klubbhus och gatuhörn till sociala medier. Här ser vi hur de strategiskt använder sitt våldskapital för att bygga varumärke, rekrytera och få ännu mer makt och uppmärksamhet. På så sätt har de också ökat sin räckvidd och når betydligt fler personer med sitt budskap, säger Amir Rostami.

I dag är kontantrån på utdöende på grund av den avvecklade kontanthanteringen. Men på helikopterrånets tid i början av 2010-talet var fortfarande grova bankrån en brutal vardag och de finansanställda levde under en ständig hotbild. Finansförbundet drev kampanj för att minska kontanthanteringen i syfte att sänka risken för bankrån, vilket till slut gav effekt. 

Under inspelningen av Netflix-filmen Helikopterrånet (2024). Foto: Faramarz Gosheh /Netflix

Det stora antalet brutala bankrån satte djupa spår hos de banktjänstemän som blev utsatta, det vittnar de som fortfarande jobbar i branschen om. 
 
– För många offer blev följden sjukskrivning och omplacering men även posttraumatiskt stressyndrom och panikångest. Rån är ett livslångt trauma, säger Ulrika Boëthius, ordförande Finansförbundet.  

Den största utmaningen

Amir Rostami konstaterar att de fysiska bankrånens tid krävde fysiska angrepp, kontakter, våldskapital och en annan slags drivkraft än den ekonomiska brottslighet vi sett dominera sista åren. Han konstaterar att det är relativt lätt och framförallt lönsamt att vara kriminell idag:

– Inbäddningen i näringslivet är ett stort hot och de kriminella har visat att det går att grooma vuxna, yrkesverksamma människor. Jag tror att mörkertalet av hot och olagliga händelser är stort och att finanssektorn själva inte alltid vill synliggöra vad de utsätts för och tvingas hantera är en av förklaringarna bakom mörkertalet. Precis som att företag inte anmäler för att de upplever att det inte leder någonstans, är tidskrävande och dessutom inte alltid bra för varumärket.  

Dagens finansiella brottslighet är ofta digital. Foto: Markus Spiske

Samtidigt som det alltmer kontantlösa samhället och digitaliseringen inneburit att vissa brottstyper nästan helt har försvunnit så har nya möjligheter öppnats. På frågan om vad som är den största utmaningen när det kommer till finansiell brottslighet är Amir Rostami säker: 
 
– Just nu är den stora osäkerheten AI. Hur kommer det att underlätta för den organiserade brottsligheten? Vi behöver ställa oss frågan om alla sektorer, myndigheter och företag som börjat använda AI för att utveckla och förbättra sin verksamhet lägger lika mycket resurser på att identifiera hur AI samtidigt kan utgöra ett hot. Hur täpper man till sårbarheterna? Vi har bara sett början med väldigt enkla manipulationer som röstförvrängning och annat, säger Amir som menar att artificiell intelligens gör det möjligt att genomföra betydligt mer sofistikerade och svårupptäckta angrepp.  

Hotbild mot finansanställda består

– Minskad kontanthantering har minskat risken för regelrätta rån. Idag drabbar brottsligheten i större grad alla yrkesroller och avdelningar, men samtidigt är den dagliga arbetsmiljön för de som har kundnära roller fortsatt svår. Banktjänstemän har lagliga krav på sig som i många fall gör kunder både irriterade, arga och kränkta, även om de kan ge svar på frågorna. Sen möter de också de som blir direkt farliga, utövar utpressning och hotar, säger Ulrika Boëthius. 

Samtidigt som bankerna jobbat aktivt och länge för att komma åt kriminella och hitta de svaga punkter som finns i de egna systemen visar den undersökning som Finansförbundet genomförde hösten 2024 att var fjärde finansanställd har upplevt hotfulla situationer och över hälften känner sig otrygga på sitt arbete på grund av den finansiella brottsligheten. 

Ulrika Boëthius. Foto: Jonas Eng

– Vi måste våga prata om det vi upplever som obehagligt, inte bara när det allra värsta händer. Det handlar om att initiera tillfällen då vi kan öppna upp för varandra, kollegor emellan, men även att man som kollega hjälper till, tar ansvar om man överhör något och försöker ha modet att agera, säger Ulrika Boëthius. 
 
Hon lyfter svårigheten att till exempel identifiera gränsen mellan hård ton och ett regelrätt hot:  
 
– Hur kan jag få hjälp när någon blir aggressiv vid standardfrågor för att identifiera penningtvätt? Vem hjälper mig om någon väntar utanför min arbetsplats? Vad ska anmälas och hur? Vilket stöd finns? Problemet idag är inte att det saknas utbildningsmaterial eller handlingsplaner, det finns också en hög representation av lokala arbetsmiljöombud på banker och finansinstitut. Problemet är att detta inte når ut till alla medarbetare och att resurser och tillräckligt med tid inte ges att förbättra detta, säger Ulrika Boëthius. 

Amir Rostami menar att Sverige står inför en alltmer komplex kamp mot den organiserade brottsligheten, en kamp som behöver samordnas.  

– Det kommer krävas starka samarbeten för att komma åt grundproblemet och vi är inte riktigt med i matchen. Vi måste mobilisera mot sårbarheterna i samhället och långsiktigt reducera handlingsutrymmet för de kriminella. Vi måste vara de som driver utvecklingen, inte de kriminella. 

Text: Anna Teresia Berg