- Förslaget, som läggs inför budgetpropositionen 2024, avser att höja jämförelseräntor för de ränteförmåner som många finansanställda har. Detta föreslås samtidigt som de flesta inom finansbranschen får reallönesänkningar givet den höga inflationen. Det finns en bild av den finansanställde som inte riktigt stämmer. Till exempel ligger lönen i de vanligaste yrkesgrupperna på mellan 27 000–37 000 kronor i månaden. För många är ränteförmånen en viktig del för att få privatekonomin att gå ihop. Det är ansvarslöst att, vid en tidpunkt där verkligheten för de flesta finansanställda är att de fått försämrad köpkraft, straffa dem med en extra skatt riktad endast mot dem, säger Ulrika Boëthius, ordförande i Finansförbundet.
Stressen är hög inom finansbranschen, enligt Finansförbundets senaste mätning. Fem av tio medlemmar anser att stress och press är ett arbetsmiljöproblem och 25 procent upplever att den ökade oron i samhället är en orsak till ökad stress. Förtroendevalda vittnar om att kunder lägger skulden på bankanställda när de inte längre klarar av att finansiera sin privatekonomi och att påhopp och hårda ord är vanligt förekommande i de situationerna. Genom att öka beskattningen på de anställda ser Finansförbundet en risk att ytterligare öka den redan höga stressen hos anställda i branschen.
- Förtroendevalda vittnar om att kunder lägger skulden på bankanställda när de inte längre klarar av att finansiera sin privatekonomi och att påhopp och hårda ord är vanligt förekommande i de situationerna. Om förslaget genomförs slår det dels på den enskildes privatekonomi, dels på finansföretagens möjligheter till att rekrytera och behålla personal. Det ökar finansanställdas redan pressade situation ytterligare, säger Ulrika Boëthius.
Om statskassan behöver öka föreslår Finansförbundet i stället en rättvis och transparent översyn av skattesystemet för att minska utflödet genom till exempel bedrägerier och skattefusk.