– Vi har sagt det tidigare och vi säger det igen. Det är konsumenterna och de bankanställda som får stå för det ökade försvarsanslaget. Att påstå något annat är grundlös retorik, säger Ulrika Boëthius, förbundsordförande på Finansförbundet.
Finansförbundet avstyrker återigen förslaget om att införa en riskskatt för kreditinstitut i dess helhet. Svenska banker och kreditinstitut är såväl robusta som välreglerade. Att bankerna idag står stadigt under en krissituation har den pågående pandemin visat. Trots de stora påfrestningarna för den svenska ekonomin med ökad arbetslöshet och inflation och minskad BNP har bankerna stått stadigt.
Förslaget motverkar därför riskskattens syfte, att minska de indirekta samhällskostnaderna. Ökad arbetslöshet är en av de faktorer som enligt Finansdepartementet bidrar till samhällets indirekta kostnader. Trots detta är departementet förteget över riskskattens faktiska påverkan och redovisar inga beräkningar på hur många som förväntas förlora sina arbeten när riskskatten träder i kraft.
– Hela förslaget är oacceptabelt. Att medvetet bestraffa en hel bransch, arbetstagare och konsumenter genom att på detta sätt införa en bankskatt riskerar inte bara att urholka legitimiteten för skattesystemet utan även att spä på den höga arbetslöshet som vi har idag, säger Ulrika Boëthius, förbundsordförande på Finansförbundet.
Finansförbundet anser att det behövs en översyn av hela skattesystemet. Skatter behöver upplevas som rättvisa och transparenta och svinnet i form av bland annat bedrägerier och skattefusk bekämpas hårdare. En sådan skatteöversyn bör inkludera alla branscher och fånga upp internationella företag som genom skatteplanering väljer att betala skatt i lågskatteländer, så kallade skatteparadis.
– Att till synes slumpmässigt välja ut en redan högt beskattad bransch, som av diffusa och svårmotiverade skäl, ska betala ytterligare i skatt är definitivt inte rätt väg framåt, säger Ulrika Boëthius, förbundsordförande på Finansförbundet.