Tjänstledig

Om du vill vara frånvarande från arbetet kan du ansöka om tjänstledigt hos din arbetsgivare.

Du har rätt till tjänstledighet vid:

  • Du ska ha varit anställd hos samma arbetsgivare de senaste sex månaderna eller varit anställd sammanlagt minst tolv månader under de två senaste åren.
  • Studierna ska vara organiserade i någon form.
  • Du väljer själv vad du vill studera och hur länge.
  • Var beredd på att kunna specificera hur länge du ska vara borta samt om det är heltid eller deltid.
  • Studieledigt kan du få så länge studierna pågår.
  • Din arbetsgivare kan inte neka dig att vara ledig men får skjuta upp ledigheten.

Lättare för dig med kollektivavtal

Omfattas du av kollektivavtal kan arbetsgivaren skjuta upp ledigheten i max sex månader. Detta innebär att du bör ansöka minst ett halvår i förväg och ge som villkor att du kommer in på utbildningen, i annat fall vill du återgå till arbetet. Om arbetsgivaren vill skjuta på ledigheten längre än sex månader måste han/hon komma överens med det lokala facket. 

Vad gäller för dig utan kollektivavtal? 

Saknas kollektivavtal kan det bli lite svårare att få studieledigheten beviljad. Arbetsgivaren kan skjuta upp ledigheten på obestämd tid, men efter två år kan du begära domstolsprövning. Då väger domstolen ditt intresse av att få studera mot arbetsgivarens intresse av att verksamheten ska kunna fortsätta utan större avbrott.

Kontakta Finansförbundets medlemsservice eller din lokala klubb om du inte får ledigt från det datum som du begärt.

Rättigheter under studieledigheten

Under studieledighet har du inte rätt att ta anställning hos en annan arbetsgivare. Detta gäller även under loven om du inte i förväg slutit en överenskommelse med din arbetsgivare. Praktik som är obligatorisk för utbildningen får du dock utföra, men du bör i förväg kontakta din arbetsgivare.

När du vill återgå i tjänst

När du studerat färdigt har du rätt att återgå till din eller en likvärdig tjänst. Om du vill gå tillbaka till arbetet i förtid har du rätt att göra det. När du har meddelat din arbetsgivare om att du vill komma tillbaka kan arbetsgivaren skjuta på din återgång i max två veckor. Har du varit tjänstledig i mer än ett år får arbetsgivaren skjuta på återgången en månad.

Att tänka på vid studieledighet

  • Ansök helst sex månader i förväg
  • Ansökan ska vara skriftlig.
  • Du kan ansöka för en termin i taget eller för hela studietiden.
  • Arbetsgivaren har rätt att skjuta upp studieledigheten i högst sex månader om din arbetsplats omfattas av kollektivavtal.
  • Du ska ha arbetat hos samma arbetsgivare i minst sex månader i följd, eller i sammanlagt minst tolv månader de senaste två åren.
  • När du är tjänstledig för studier förändras kanske din inkomst. Detta kan påverka din sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Ta reda på vad som gäller för dig med dina nya förutsättningar genom att ta kontakt med Försäkringskassan.

Centrala studiestödsnämndens webbplats

Ansök om studieledighet, blankett

Det gäller: 

  • Du har rätt till ledighet för vård av närstående om personen är svårt sjuk och närstående.
  • Om kriterierna för svårt sjuk och närstående är uppfyllda har du rätt till ersättning från Försäkringskassan. 
  • Din arbetsgivare är skyldig att ge dig ledigt de dagar du får ersättning från Försäkringskassan.

Vad räknas som svårt sjuk?

Med svårt sjuk menas situationer då det föreligger påtagligt hot mot den sjukes liv. En bedömning får göras från fall till fall beroende på den sjukes tillstånd och ålder. En individuell prövning ska alltså göras. Vissa sjukdomar ska alltid räknas som livshotande oavsett om överlevnadsmöjligheten är mycket god i ett enskilt fall, till exempel flertalet cancersjukdomar.

Vem räknas som närstående?

Förutom familjemedlemmar och släktingar kan även vänner anses som närstående.

Ansökan om ledighet

Meddela arbetsgivaren så snart som möjligt. Om möjligt ska du även meddela hur länge du behöver vara ledig.

Ledighetens längd

Ledighetens längd är högst 100 arbetsdagar per år och person som vårdas. Dagarna är knutna till den som behöver vård och kan spridas på flera olika närstående personer. Ledighetsdagarna räknas som arbetsdagar och inte kalenderdagar. Ledighet får inte ges till flera vårdare för samma tid.

Förläggning av ledigheten

Du bestämmer hur ledigheten ska förläggas. Ledigheten kan utgå i ett svep eller delas upp i flera perioder. Du har rätt att vara helt, halvt eller tre fjärdedels ledig.

Återgång till arbetet

Du får avbryta en påbörjad ledighet och omedelbart återgå till arbetet i samma omfattning som före ledigheten. Det finns inte några krav på att du ska meddela arbetsgivaren en viss tid före återgång.

Ersättning och förmåner

Arbetsgivaren betalar inte någon lön under ledigheten utan ersättningen kommer från Försäkringskassan och motsvarar sjukpenningen. Ledigheten är semesterlönegrundande upp till 45 dagar per intjänandeår.

Så ansöker du om närståendepenning, Försäkringskassans webbplats

Du har rätt att få tjänstledigt för offentliga uppdrag i riksdag, landsting och kommun.

Du har rätt att vara tjänstledig i högst sex månader för att själv eller i företagsform bedriva näringsverksamhet. Du får däremot inte ta anställning.

Det gäller:

  • Du ska ha arbetat hos samma arbetsgivare de senaste sex månaderna eller sammanlagt 12 månader under de två senaste åren.
  • Tjänstledigheten inte får innebära väsentliga olägenheter för arbetsgivaren, eller innebära att du genom din verksamhet konkurrerar med arbetsgivaren.
  • Du bara får ta ledigt en gång hos samma arbetsgivare.
  • Du måste anmäla att du vill ha tjänstledigt tre månader i förväg, och  hur länge du vill att tjänstledigheten ska pågå, dock längst 6 månader.

Det går bra att avbryta din tjänstledighet i förtid. I så fall måste du meddela din arbetsgivare att du vill återgå till arbetet och denne har då rätt att skjuta din återgång en månad.

  • Du är fortfarande anställd under tjänstledighet och kan utnyttja dina rättigheter i samband med uppsägningar, turordningslistor eller liknande.
  • Du får behålla alla förmåner när du återgår i tjänst.
  • Arbetsgivaren har ingen rätt att omplacera eller säga upp dig beroende på att du varit tjänstledig.
  • Du har inte rätt att ta en annan anställning om inte du och din arbetsgivare kommit överens om det.
  • När du är tjänstledig får du normalt sett ingen lön från din arbetsgivare.
  • När ledigheten är slut har du rätt att återgå till ditt arbete.
  • Arbetsgivaren får inte förändra dina anställnings- eller arbetsförhållanden på grund av att du har varit tjänstledig.
  • Om du är studieledig och vill arbeta hos en annan arbetsgivare på loven ska du kontrollera med din arbetsgivare om det är ok.

När du behöver tjänstledighet av andra skäl

Det finns också andra, inte lagstadgade, anledningar att vara tjänstledig. Då är ledigheten beroende på om din chef har möjlighet att bevilja tjänstledighet för dig. Vid denna sorts tjänstledighet har du inte rätt till lön och tjänar inte in några förmåner under tiden du är tjänstledig. Däremot har du rätt att behålla de förmåner du redan tjänat in.

Exempel:

  • Tjänstledighet för att pröva annat arbete: Det finns normalt sett ingen rätt att vara tjänstledig för att pröva på nytt arbete. Däremot finns regler som innebär att du har rätt att söka nytt arbete på arbetstid under uppsägningstiden, under förutsättning att du blivit uppsagd. Det är både löne- och semesterlönegrundande.
  • Tjänstledighet för privata skäl: Varken i lagstiftningen eller i vårt avtal med BAO finns några regler om rätt till tjänstledighet för privata skäl. Omfattas du av ett annat kollektivavtal så kontrollera i det vad som gäller för dig.

Om du har frågor

Kontakta representant på din arbetsplats

Kontakta medlemsservice

Tillsammans med 30 000 kollegor

  • Stöd nära och personlig rådgivning
  • Inkomstförsäkring
  • Förhandlings- och rättshjälp
  • Gör skillnad och jobba med dina hjärtefrågor
  • Unik branschspecifik lönestatistik
  • Intervjuträning, karriärsamtal och CV-granskning
  • Seminarier och föreläsningar