För att sätta press på ens motpart, arbetsgivaren, kan ett fackförbund ta till konfliktåtgärder. Det kan till exempel var en situation i en avtalsrörelse där ett kollektivavtal ska omförhandlas som ligger bakom åtgärden. 

Vid förhandlingar med en arbetsgivare som inte har kollektivavtal (där fackförbundets medlemmar finns) kan också varsel om konflikt och konfliktåtgärder tas till. Ett fackförbund kan också varsla om sympatiåtgärder för att visa sympati för andra fackförbunds konflikter. 

Innan konfliktåtgärder inleds, måste fackförbundet varsla, förvarna, motparten. Det innebär att motparten får en förvarning om att konfliktåtgärder kommer att bryta ut om man inte kommer överens. Fackförbundet kan ta till åtgärder som blockad eller strejk och arbetsgivaren kan använda lockout. 

Varsel om konflikt behöver läggs minst sju arbetsdagar i förväg (lördag, söndag och helgdagar tillkommer utöver de sju arbetsdagarna) innan en konflikt kan starta. Den part som varslar skriver en varselhandling, som är ett grunddokument och bland annat beskriver varför varslet läggs och vad det innebär, till exempel strejk. Vid en konflikt där det varslats om konfliktåtgärder utses en medlare från Medlingsinstitutet för att medla i förhandlingen. 

Medlemmar som berör kan få information om konflikten och eventuella konfliktåtgärder centralt från sitt fackförbund och/eller från sin lokala fackklubb. 

Medlingsinstitutet är en statlig myndighet under arbetsmarknadsdepartementet, med tre huvuduppgifter: verka för en väl fungerande lönebildning, medla i arbetstvister och ansvara för lönestatistik. I tvister mellan förbundsparter, det vill säga när en arbetsgivarorganisation och ett fackförbund förhandlar om kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor, utses så kallade särskilda medlare från institutet för att medla. 

Om ditt fackförbund varslat om strejk ska du som medlem delta i den. Om du inte gör det kan du bli utesluten.  

Du kan inte vara dubbelansluten, det vill säga vara ansluten till två fackförbund, för att undvika att delta i en strejk ditt första fackförbund varslat om. 

Ditt fackförbund ersätter dig för inkomstbortfall vid strejk eller lockout eftersom din arbetsgivare inte betalar ut lön då. 

I samband med beslut om konfliktåtgärder och sympatiåtgärder beslutar förbundsstyrelsen hur stor konfliktersättning som ska utges.

Om du inte strejkar när ditt fackförbund varslat om strejk kan du bli utesluten ur facket. Det kan innebära att du bland annat går minste om din inkomstförsäkring. Inkomstförsäkring ger ekonomiskt skydd vid arbetslöshet och kompletterar a-kassan så att ditt lönebortfall inte blir så stort. 

Det beror på hur fackförbundet du är medlem i ställer sig till konflikten. Ställer sig ditt fackförbund neutral till konflikten ska du utföra dina arbetsuppgifter som vanligt. Du har rätt att neka att utföra strejkbelagda uppgifter, exempelvis arbetsuppgifter du inte normalt utför, men kan utföra sitt vanliga arbete.  

Beslutar ditt fackförbund att ta till sympatiåtgärder ska du som medlem delta i dem.  

Om ett fackförbund inte lyckas påverka sin motpart, arbetsgivaren, tillräckligt mycket kan de be andra fackförbund att varsla om sympatiåtgärder, till exempel sympatistrejk. Detta för att öka trycket på motparten.  

Är du är medlem i ett fackförbund som varslar om sympatistrejk ska du delta i den, annars kan du riskera bli utesluten. 

När du vill byta fackförbund ska du kontakta ditt nuvarande fackförbund och begära utträde.

Om du varit medlem i ett annat fackförbund så tillgodoräknas tiden i det tidigare förbundet om det är en obruten tidskedja mellan medlemskapen. Det vill säga att det inte blir ett glapp mellan medlemskapen. Du måste som tidigare även vara med i en a-kassa.

Ja du kan strejka även om du inte är fackligt ansluten. Men det kan bli kostsamt eftersom du vid strejk inte får lön från arbetsgivare och som icke medlem får du ingen ersättning från fackförbundet.