De första 14 dagarna du är sjuk får du ersättning i form av lagstadgad sjuklön. Sjuklönen är 80 procent av din lön oavsett hur mycket du tjänar. Det görs också ett karensavdrag från sjuklönen, som motsvarar en femtedel av din genomsnittliga veckolön. Detta har ersatt den tidigare karensdagen.

Är du fortfarande sjuk efter 14 kalenderdagar har du rätt till sjukpenning på normalnivå från Försäkringskassan från den 15 dagen i sjukperioden. Hel sjukpenning på normalnivå är 80 procent av din sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och den utbetalas endast i 364 dagar. När du fått sjukpenning på normalnivå i 364 dagar kan du ansöka om att få sjukpenning på fortsättningsnivå. Ersättningen är då något lägre än 75 procent av din sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Den utbetalas normalt endast i 550 dagar. I undantagsfall kan du få förlängd sjukpenning på fortsättningsnivå. Vid allvarliga sjukdomar kan du ha rätt till fler dagar med sjukpenning på normalnivå. Det finns då ingen tidsgräns för hur länge sjukpenning på normalnivå kan betalas ut.

Är du sjuk längre än 90 dagar kan du som omfattas av kollektivavtal få sjukpension enligt pensionsavtalet. Om du har tecknat en privat sjukförsäkring kan du också få ersättning från den vid längre sjukdomsfall.

Kan beviljas till dig med:

• Stadigvarande nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel.
• Nedsatt förmåga för alla arbeten på hela arbetsmarknaden.

Det är inte längre möjligt att få tidsbegränsad sjukersättning. För dig som har en tidsbegränsad sjukersättning sedan tidigare finns särskilda övergångsregler.

Så beräknas sjukersättningen

Inkomstrelaterad ersättning ger dig 64 procent av din antagna inkomst. Det är den inkomst som Försäkringskassan beräknar att du skulle ha haft om du hade fortsatt att arbeta, med hänsyn till taket i sjukförsäkringen. Om du har haft låga inkomster eller inga inkomster alls får du garantiersättning.  

Då har du rätt till ytterligare sjuklön från din arbetsgivare. Din totala ersättning blir 90 procent från och med dag 15 till och med dag 90 i sjukperioden. Tjänar du mer än 8 prisbasbelopp: 336 000 kronor år 2017, är sjuklönen från arbetsgivaren 90 procent på lönedelen därutöver.

Kollektivavtalad sjukpension under sjukpenningtid

Är du sjuk i mer än 90 kalenderdagar upphör rätten till sjuklön. Istället får du en sjukpension som en komplettering till sjukpenningen.

Om du har varit sjuk i mer än 90 kalenderdagar, respektive 150 kalenderdagar vid upprepade sjukdagar, under den senaste tolvmånadersperioden fortsätter du att få sjukpenning från Försäkringskassan. Rätten till sjuklön från arbetsgivaren upphör dock och istället får du en sjukpension som en komplettering till sjukpenningen. Sjukpensionen är 10 procent av lönen/lönedelarna upp till 8 prisbasbelopp, 65 procent mellan 8 prisbasbelopp och 20 inkomstbasbelopp och 32,5 procent mellan 20-30 inkomstbasbelopp.

Vid lägre arbetsförmåga än 100 procent utges sjukpensionen i förhållande till hur mycket du arbetar.

Om du har varit sjukskriven har du rätt till stöd för att kunna börja arbeta igen. Din arbetsgivare ska se till att de åtgärder vidtas som behövs för att du ska få en effektiv rehabilitering.

Arbetsgivaren är skyldig att ta fram en rehabiliteringsplan som ska vara ett stöd för dig att kunna återgå i arbete. Senast dag 30 i sjukskrivningen ska rehabiliteringsplanen upprättas, förutsatt att det är sannolikt att du kommer att vara sjukskriven i minst 60 dagar.

I Socialförsäkringsbalken (SFB) finns en bestämd tidplan för hur Försäkringskassan bedömer rätten till sjukpenning. Tidsplanen kallas rehabiliteringskedjan. Rehabiliteringskedjan innehåller fyra steg med fasta tidpunkter då arbetsförmågan prövas.

Rehabiliteringskedjan:

Dag 1-90: Försäkringskassan gör en bedömning av din förmåga att klara det vanliga arbetet. Du och din chef undersöker om din arbetsplats kan anpassas eller om det kan bli tal om tillfälligt byte till andra arbetsuppgifter.

Dag 91-180: Försäkringskassan ska då även göra bedömningen ifall du kan utföra annat arbete hos arbetsgivaren. Arbetsgivaren har skyldighet att på din begäran lämna in ett utlåtande till Försäkringskassan. Utlåtandet ska ge svar på vilka möjligheter det finns att ta tillvara din arbetsförmåga efter omplacering eller efter vidtagande av rehabiliteringsåtgärd.

Dag 181-365: Försäkringskassan gör en bedömning av om det är så att du inte kan utföra sådant arbete som normalt förekommer på arbetsmarknaden. Detta gäller dock inte om Försäkringskassan bedömer att du med stor sannolikhet kommer att kunna gå tillbaka till ett arbete hos din arbetsgivare före dag 366.

Dag 366- : Arbetsförmågan bedöms i förhållande till arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden. Om arbetsförmågan är fortsatt nedsatt kan du ansöka om sjukpenning på fortsättningsnivå efter sjukdag 365.

Bra att veta

Om du har haft nedsatt arbetsförmåga i minst 90 dagar har du rätt att vara tjänstledig för att pröva arbete hos annan arbetsgivare. Tjänstledigheten kan tillsammans med sjukledigheten vara i högst ett år.

Din arbetsgivare kan i regel inte säga upp dig på grund av sjukdom, om du medverkar till din rehabilitering. Om du inte medverkar kan det vara skäl för uppsägning av personliga skäl. Ytterligare ett undantag är när alla rehabiliteringsåtgärder är uttömda och du inte kan utföra något arbete av betydelse.

Arbetsgivaren har ett långtgående ansvar för din rehabilitering

Din arbetsgivare har ett långtgående ansvar för din rehabilitering. Det innebär att din chef svarar för att de åtgärder som behövs vidtas för att du på bästa sätt ska kunna återgå till arbetet.

Den lagreglering som finns kopplat till arbetsgivarens rehabiliteringsansvar finns i både Arbetsmiljölagen, Socialförsäkringsbalken och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. 

Din arbetsgivare ansvarar för att utreda ditt behov av arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser.

Arbetsgivaren är skyldig att lämna uppgifter till Försäkringskassan i försäkringsärenden och att ge ett utlåtande då du begär det.

Arbetsgivaren är skyldig att, tillsammans med dig upprätta en rehabiliteringsplan för återgång i arbete senast dag 30 i din sjukskrivning, om det är troligt att du kommer att vara sjukskriven i minst 60 dagar. Rehabiliteringsplanen ska fungera som ett stöd för dig att kunna återgå i arbete. Planen ska följas upp och anpassas utifrån förändrade förutsättningar.

Det är också din arbetsgivare som ska se till att rehabiliteringen kommer igång och ansvarar för de rehabiliteringsåtgärder som kan behöva genomföras på eller i anslutning till din arbetsplats. Exempel på sådana åtgärder är:
- anpassning av arbetsplatsen
- arbetshjälpmedel
- ändrade arbetsuppgifter
- omplacering
- ändrade arbetstider
- arbetsträning
- utbildning

Ditt ansvar

Du som anställd har också ett ansvar i rehabiliteringsarbetet. Du behöver medverka i planering och åtgärder som medför att du kan börja arbeta så snart som möjligt. Du behöver medverka aktivt i din rehabilitering. Om du inte gör det kan du förlora rätten till ersättning.

Plan för återgång i arbete, Försäkringskassans webbplats

Vänd dig till dina förtroendevalda som kan bevaka att rehabiliteringsarbetet går rätt till. De kan också vara ett stöd vid samtal med arbetsgivaren. Du är alltid välkommen att kontakta dina förtroendevalda eller medlemsservice om du har frågor.

Försäkringskassan ansvarar för att samordna de rehabiliteringsinsatser som behövs för att du ska kunna återgå i arbete eller kunna söka arbete.

Försäkringskassan bedömer din arbetsförmåga och rätt till sjukpenning. Försäkringskassan utreder också om du skulle kunna klara ett annat arbete på arbetsmarknaden trots att du är sjuk, så kallat "normalt förekommande” arbete på arbetsmarknaden.

Om det behövs kan Försäkringskassan också kalla till ett avstämningsmöte. Till avstämningsmötet kallas du och minst en annan part som kan påverka din situation, till exempel behandlande läkare, din chef eller någon från Arbetsförmedlingen eller företagshälsovården.

Be arbetsgivaren om att få komma i kontakt med företagshälsovården och hör hur de kan hjälpa dig med din rehabilitering. Se företagshälsovården som en resurs. De har mycket att bidra med i ditt rehabiliteringsarbete.